Änglar, finns de?

Jo, helt klart finns det änglar runt en.

I takt med att magen växer, sammandragningarna återkommer lite för ofta och jag är sjukskriven med stränga order om att ta det lugnt, så växer oxå frustrationen över allt som borde göras och fixas. Jag är inte den typen av person som är van vid att bara sitta bredvid och titta på, jag är van att göra saker själv. När man sen inte kan göra saker själv, men har all tid i världen att sitta och se på allt som borde göras så blir dagarna väldigt långa och tunga.

Det är då man upptäcker att det finns änglar i ens omgivning, de som plötsligt står där för att hjälpa en.

Under helgen var änglarna, mommo och moffa på besök. Moffa var flitig och hann kratta största delen av vår gård, som detta år innehöll mer löv än jag någonsin sett. Samtidigt hade han ju sällskap av lilla busfröken som hoppade i lövhögarna och kokade soppa i lekstugan.
Dessutom fick jag hjälp med fönstertvätt, disk och matlagning.
Min syster har sen hjälpt till med att tvätta fönster och sätta upp julgardiner, bara salen kvar och den får vänta lite. Där gör de helröda gardinerna ett så väldigt juligt intryck och jag vill njuta lite av hösten ännu. Hon har oxå hjälpt mig göra det sista jobbet leverans klart.

Den mest oväntade ängeln är nog dotterns dagiskompisars pappa, som erbjudit sig att föra och hämta dottern till dagis. Vi har samma tider och samma körväg, så för honom är det ingen skillnad om han hämtar 2 eller 3 barn. Men mig hjälper det mycket om han kan hämta henne hem. Att föra på morgonen går ännu bra efter en natts vila, men eftermiddagarna är ofta tunga och det är svårt att få orken att räcka till både matlagning och hämtning av dottern utan sammandragningar.

Min minsta ängel är nog dottern som hjälper till med det hon kan. Hon hjälper mig bära saker, lyfta saker från golvet och har blivit duktig på att hänga upp sina ytterkläder när hon kommer in. Dessutom är hon duktig på att krama och pyssla om mig med att borsta håret, leka doktor och lyssna på magen, sjunga för bebin och stoppa filten om mig när jag vilar på soffan.
Hon instruerar pappa om vad han måste göra ifall han inte förstår, hann får bära de tyngsta matkassarna, diska och bära in ved.

Nu hoppas jag bara att vår skyddsängel oxå vakar över oss och låter bebin få stanna i magen minst 4 veckor till, sen är han/hon välkommen till världen.

Hur det än blir så väntar en mycket annorlunda jul på oss!